sjukt
Det är helt sjukt hur snabbt det kan gå.. Från att ha haft en bästavän och älskat den personen till fullkomligt avsky den personen. Om man tänker tillbaka till allt bra, roligt och oförglömligt man har haft tillsammans så får man denhär klumpen i halsen nivet?
Men om man tänker på allt annat så känner man bara fyfan..
Den vännen jag har förlorat har verkligen varit en utav mina bästavänner och som jag "kunde" lita på.
Vi har kännt varandra sen vi var 6 år.. Och för ett år sen så blev vi "bästavänner" Vi har verkligen varit skittajta och varje helg och nu på sommarlovet har jag varit med henne jätte mycket och då i dom stunderna vi har haft det som sjukast och roligast så kunde jag ju inte ana att vi en dag skulle splittras och verkligen inte vilja se personen igen. Och det känns sjukt att vi har kunnat krama varandra och sagt " jag älskar dig", berättat allt för varandra, bara att slå en pling när man känner för det nivet? Och nu när man ser personen är det som at man aldrig har varit bästavänner. Allt är liksom helt dött nu.
